singstar

Innan Marita o Espen åkte tillbaka till Bergen hann vi ännu göra en Amazing Sneak Trip to Russia - Twice!

En vacker påsksöndagseftermiddag satte vi oss i bilen och körde iväg österut. Vi tog en liten avstickare via Borgå och visade Finlands finaste inpaketerade kyrka och fortsatte sedan helt till den ryska gränsen vid Vaalimaa. Vi insåg att våra chanser att komma in i landet utan visum var ganska minimala men vi hade bestämt oss: vi skulle över..

Så vi körde ända fram och svängde in på en parkeringsplats för långtradare/bussar precis utanför gränskontrollen på den finska sidan och utvärderade våra chanser att lyckas flirta med gränsvakterna ända tills två av dem uppenbarade sig i en bil och frågade hur vi hade tänkt komma därifrån - man kunde nämligen inte köra så långt in om man inte skulle till Ryssland. Vi såg på dem och log och förklarade att vi hade tre norrmän som velat se gränsen med oss i bilen. De såg på varandra, smålog och bestämde sig för att bli våra personliga turistguider och vi fick snällt köra efter dem förbi, runt, och tillbaka genom gränskontrollen.

Efter att ha tagit bilder på "Welcome to Finland"-skylten försökte vi övertyga oss själva om att vi verkligen hade varit i Ryssland. Det kändes inte riktigt så...någon som åkt över gränsen vid Vaalimaa får gärna bekräfta (Hanna!?) om den allra första kontrollen kan räknas eller om man måste igenom allt...själv hade jag bara åkt över vid Värtsilä och minns inte riktigt hur det såg ut där men har för mig att det nog var frågan om en längre process med kontroll på bägge sidor...men men.

Vi var trots allt inte helt nöjda. Alltså kör vi mot Lappeenranta istället för tillbaka och letar oss fram till Vainikkala via kilometer efter kilometer av snöiga, skumpiga, kelirikkoga småvägar. Vi stannar en urskogsfinne på vägen och frågar om vi verkligen är på rätt väg. Ja, det är vi. Framåt alltså.

Sent omsider kommer vi fram till vår andra gränsvaktsstation för dagen. Först syns ingen till så vi parkerar bilen rätt nära en stor skylt där det står: "STOP! SEIS!" Gränszon och Obehöriga utan specialtillstånd äga ej tillträde på många språk. Träden runt omkring är plastade med gula banderoller där det står "Rajavyöhyke" och et eller annet om att om man passerar detta område så bryter man mot en lag som är stiftad 1947 (måste kolla upp i Suomen Laki!) - så selvfølgelig måste vi göra det!

Just då kommer vaktgubben och vaktgumman hem från butiken med sina två vaktschäfrar, och vi hoppar in i bilen och försöker vara så osynliga som möjligt. Kanske det lyckades: vaktgubben kommer ned till oss men kastar bara en knapp blick på oss som om vi inte var riktigt kloka och går och dumpar rosk istället. Så går han upp till sina hundar för att rasta dem. Vi följer dem nervöst med blicken för att se om han tänker bussa dem på oss men när de försvunnit bakom huset rusar vi ut ur bilen, först upp bakom skylten, tar bilder, fnittrar som om vi var femåringar, och rusar ännu längre in bakom de gula banderollerna, upp för en trappa på andra sidan som måste vara rysk. När vi tycker att vi har sett tillräckligt av landet springer vi in i bilen igen och kör hem via Mäcken.

Kакоe приключéние! (For et eventyr!)