singstar

Förra veckan

...körde jag bil över fjellen från Bergen ner till Östlandet

...bodde jag i en "gammal psykiatrisk by" (-Tommy) dvs på Österbo rehabiliterings- och evangeliesenter

...var jag 5 gånger i Sverige och en gång i Oslo

...red jag 2 gånger utan att falla av och få hjärnskakning

...blev jag matförgiftad och värmeslagen och låg följaktligen en kväll i sängen och skakade

...drack jag en massa ramlösa med granatäpplesmak

...hade jag många intressanta och givande samtal med människor som varit/är rus- och stoffmissbrukare

...fick jag se dessa människor möta Gud starkt och bli förvandlade i Hans närhet på de möten vi hade









Teamet från vänster: Kate (min surrogatmamma!), Selma & Tommy, Christian, Mikko, och Per André (halleluja! haha). Dessutom var Kates barn Hanna och Mats Erik med (surrogatsmåsyskon). Härliga!


Jag trivs. Fortsatt. Fast det har varit en massa rart på gång. Men Gud förändras aldrig, det är bara vi som kan bli upptagna av andra ting och glömma bort det vi har sett och hört. Men för min del vill jag inte tiga. Han är bäst, så är det bara! Häst är inte bäst, de kan faktiskt vara ganska jobbiga. När de är egensinniga och hellre vill äta gräs än förstå att det faktiskt är jag som är chefen när jag sitter på ryggen.

Jaja. Imorgon är det 17:e mai. Då ska vi ut på byen och se på när det norska folket går i tåg. I övermorgon är det 18:e mai. Då ska vi se på semifinalen i Melodi Grand Prix. På lördag är det final - jee!

Ha det fint folkens :)